Franz Kafka "Redogörelse framlagd för en akademi"

Franz Kafka "Redogörelse framlagd för en akademi"

Söndag 28/10, 16

"För mig handlar Kafkas monolog om assimilering. Hur den kan vara ett tvång för fortsatt existens. Vad den kostar.
Vad är det som avgör om assimileringen blir en lyckad syntes av gammalt och nytt, eller en total identitetskollaps?"

"Redogörelse framlagd för en akademi" är en monolog av Franz Kafka, framförd av skådespelaren Daniel Goldmann. Goldmann är född 1968 i Stockholm och utbildad vid Teaterhögskolan i Göteborg 1989-92. Tidigare har han spelat i uppsättningar av bl a "Idioten" och "Greven av Monte Cristo" på Folkteatern i Gävleborg.
Daniel Goldmann har också arbetat med Riksteatern, Orionteatern, Boulevardteatern och arbetar för tillfället som sjukhusclown på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han har även prövat på att regissera själv.

-----------------
Publiken tar plats i en föreläsningssal. Här ska den förmänskligade apan, känd från tidningar och varitéscener, hålla föredrag.
Han gör entré klädd i kostym, till synes helt fri från aplika drag, hälsar alla välkomna och börjar berätta om hur han, en vanlig apa från Guldkusten, kom att bli den genomsnittseuropée han är idag:

En dag när han är på väg till sitt vanliga vattenhål, blir han plötsligt träffad av ett skott. Någon lyfter upp honom och fängslar honom i en bur så liten att han inte kan stå upprätt och inte vända sig om utan att järnstängerna skär in i sidorna. I denna bur på ett lastfartyg på väg norrut, inser han att den obegränsade och villkorslösa frihet han känt som apa, är för evigt förlorad. Det enda han kan hoppas på är att finna en utväg som i alla fall ger honom mer utrymme än den förhatliga buren.
Han ser genom sitt galler på sjömännen som sävligt rör sig över båtens däck. De kan röra sig fritt, men apornas plats är i burar - alltså måste han sluta att vara apa.
Han börjar härma människorna och till priset av enorma ansträngningar och stor förnedring, lyckas han till slut så bra att han, vid resans slut, blit utsläppt, tränad till varitéartist och uppvisad för roade människor runt om i den civiliserade världen.

Apan lyckas alltså med sin föresats, men till ett högt pris. Det fria djur han en gång var är nu bara ett suddigt minne, och som människa kommer han aldrig att bli helt accepterad. Han är snarare varken-eller än både-och. Eller som Kafka skriver:
"Det finns ett utmärkt ordspråk: 'Bättre böjas än brytas'; det har jag följt, jag har böjt mig. Det fanns ingen annan väg, för det var ju så, att friheten var inte möjlig att välja."
---------------------

Till föreställningen har dramaturgen Joakim Stenshäll gjort en nyöversättning, och fungerar under repetitionerna som bollplank.

Entré: 80:-