Iransk Nyårsafton - Nouruz

Onsdag 21/3, 20

Upplev, festa och fira tillsammans med musikgrupperna Golbang & Iranska Toner, duon Delnavaz ensemble från föreningen Khane Iran, samt kulturföreningen Farhang Förening. (Läs mer om grupperna nedan.)

NOURUZ TILLKOMST
När kung Jamshid lärde folk krigskonsten, väv-
konsten, jordbruket, läskonsten, byggar-
konsten, läkarkonsten, sjöfarten, att smedja järn och alla andra konster reste han sig på sin tron och firade segern. Kungar, hövdingar och dignitärer från hela världen kom till hans hov med tribut och gåvor och deltog i festen. Man kallade dagen för "nouruz", den nya dagen. Sedan dess har stora kungar firat denna dag med dryckeslag, vin och musik varje nyår, i månaden farvardin. Denna sköna dag är ett arv av dessa stora kungar. Så berättar Irans nationalepos, Shahnameh (Konungaboken), om nouruz, det iranska nyårsfirandet.

NOURUZ & FILOSOFI
Nouruz är en sed i god zoroasteriansk anda. Zoroasterianismen var statsreligionen i Iran fram till arabernas erövring under 600-talet. Profeten Zarathustra var grundare av zoroasterianismen. Den högsta gudomen i hans lära är Ahura Mazda, den vise herren. Zarathustra sjöng sina sånger i hans äran. En del av dessa sånger är bevarade i den iranska urkunden, Aveta. Dessa sånger handlar om motsättningen mellan gott och ont, ljus och mörker. Fram till Zaratustra ansågs motsättningen gälla naturkrafterna i form av antiteserna mörker och ljus, liv och död. Han förklarade att denna motsättning även inbegriper samhället. För honom är människor inte delade i klasser eller raser, utan de är antingen anhängare av asha, den goda ordningen eller, drug, fattigdom, lögn. Den fria viljan har en central plats i hans lära. Uppdelning i goda och onda har inte kommit till genom att vissa skapats goda och andra onda, utan det beror på deras val

I zoroasterianismen kämpar två gudar eller principer mot varandra. Ahura Mazda eller Hormuzd står för godheten och ondskans gud eller princip är Ahriman eller Angra Mainyu. Till sin hjälp har Ahura Mazda änglarna. Ahriman får hjälp av onda andar. Genom sina handlingar, tankar och ord tar människorna ställning i denna kamp. Att skapa fest och glädje räknades som en de högsta goda gärningarna.

Nouruz är som en delseger i denna ständigt pågående kamp mellan mörker och ljus. Det iranska nyårsfirandet sammanfaller med våren. Då är vintermörkrets tröghet över och det ljusa påbörjat. Våren är kärlekens och glädjens årstid. Naturen får nytt liv liksom växter och djur. Människan måste också instämma i denna universala glädje och fira vårens ankomst.

Nyårsfirandet i Iran består av en rad sammanhängande fester. Man förbereder vårens ankomst noggrann. Först storstädar man. Alla tecken och sedimenten från vintern måste bort. Huset ska vara rent för vårens ankomst. Tron på änglar härstammar egentligen från zoroasterianismen. Man trodde att änglar med vårens ankomst stiger ner till jorden och välsignar livet på jorden. Därför tände man eld på hustaken för att de lätt kunna rätt på deras hem och välsigna det. Nuförtiden tänder man eld på öppna platser. Man brukar hoppa över elden och sjunga "ta min blekhet och ge mig rodnad". Därmed tror man att man bli av med vinterkylans tröghet och får vårens och eldens rodnad. Denna ceremoni äger rum onsdagen före nyårsaftonen och kallas för "chaharshanbe suri", den röda onsdagen. Elden betraktades som helig i zoroasterianismen. Man byggde eldaltare, där den eviga elden brann natt och dag. Mager var zoroastrianismens präster som vaktade elden.

HUR FIRAS NOURUZ?
Till nouruz brukar man duka en special matduk, eller bord kallat haftsin och laga speciella rätter. Nouruz-bordet ska innehålla minst sju saker som börjar med sin (persiska namnet för bokstaven "s"), därav namnet haftsin (sju s). Var och en av dessa saker symboliserar ett fenomen. Sir (vitlök), är symbolen för läkekonsten, senjed (viloliv)- symbolen för kärleken (man tror att doften av detta träds blommor stimulerar erotiska känslor hos män och kvinnor), sekke (mynt)- symbolen för rikedom, samanu (pastej gjord av vetegrodd)- symbolen för växtlighet, serke (vinäger), som man tror ersatt vinet efter islam (vinet förbjudet i islam), sib (äpple), sabze (grodda frö) tillhör också haftsin.

Hela familjen samlas kring haftsin och inväntar det nya årets ankomst. Vid klockslaget för nyåret omfamnar man varandra och gratulerar nyåret. Nyårsfirandet avslutas på trettondagsaftonen efter nouruz. Denna dagen tillbringar man utomhus. Man tar med sig de grodda fröna ut till naturen.

GOLBANG
Golbang bildades 1994 av en grupp människor med olika kulturell bakgrund: Gambia, Iran, Kurdistan, Turkiet och Sverige. Golbang spelar iransk folkmusik, baluchisk dansmusik och världsmusik med gambianska rytmer. Sverige blev mötesplatsen för oss. Våra olika bakgrunder och musiktraditioner har skapat Golbangs speciella sound. Gruppen spelar i första hand iransk folkmusik. Iran är ett mångkulturellt land med många olika folkslag, där perser, kurder, turkar, araber, turkmaner, balucher m fl bor sida vid sida. Vår musik hämtar inspiration från dessa kulturer.

IRANSKA TONER
"Iranska Toner" är en musikgrupp som bildades 1997. Kärnan i gruppen består av personer som ursprungligen kommer från Iran men är uppvuxna i Sverige. Gruppen representerar den unga generation invandrare som börjat intressera sig och lära sig musik från hemlandet i det nya landet. Under senare åren har gruppen blivit allt mer blandad med avseende på musikanternas etniska och nationella ursprung.
Gruppen håller på att omvandlas från en ensemble till en orkester. Iranska Toner spelar för det mesta persisk traditionell konstmusik skriven för orkester, och även till viss del folkmusik.

Gruppen har till ändamål att fungera som en representant för den rika musiktraditionen från höglandet Iran och på detta sätt berika musiklivet i det nya mångkulturella samhället. I hopp om att mötet mellan den österländsk- orientaliska musiktraditionen och den västerländsk-internationella ska bädda för utbyte och nyskapande.

DELNAVAZ
"Delnavaz" är en nybildad ensemble och består för närvarande av två personer. Både två är yrkesmusiker och kommer från Iran:

Hanssan Moghadam
Moghadam är född 1965 i storstaden Mashad i nordöstra Iran. Han började lära sig persisk musik från tonåren och valde instrumentet TAR (en sorts långhalsad luta; speciell variant för persisk musik) och sökte sig till lektioner hos en lärare som så småningom blivit ett känt namn i persisk musik; Saket.
1990 flyttade han till huvudstaden Teheran där hans professionella musikkarriär startade. Samarbete med kända grupper som VAZIRI och AREF erbjöd honom stora möjligheter att komplettera sina musikaliska kunskaper och samtidigt komma i kontakt med stora mästare i persisk musik. Han behärskar instrumenten TAR och SETAR (en liten luta) mycket väl och har under lång tid undervisat i de båda instrumenten.
Moghadam lämnade Iran för en månad sedan (februari 2001) och har bestämt sig att bo i exil. Trycket från den totalitär-fundamentalistiska styret blev så högt (trots propagandavågen för att visa ett bättre ansikte internationellt) att han tog det svåra beslutet. Han vill fortsätta med sitt musikutövande i det nya landet och tror att persisk musik kan och skall överleva den mörka perioden i iransk historia.

HamidReza Hamidi
Hamidi är född 1970 i staden Shiraz i centrala Iran. Hans far var hans första musiklärare och fick sina första lektioner när han var sju år. Han lärde sig spela NEJ (ett vassrör med mycket enkla små snitt, förvandlat till ett musikinstrument; en flöjt) hos en mycket känt NEJ-spelare; Kianinejad, SETAR (en liten luta) hos Vadani och persiska traditionella Maghamer hos mästare Razavi é Sarvestani. Hamidi har också arbetat som lärare i musikskolan i Teheran och har samarbetat med många olika grupper. Han har även varit ledare för två grupper. Han har givit ut två undervisningsböcker för sitt instrument NEJ och har några böcker till som är under tryck. Hamidi kom till Sverige för en månad sedan (februari 2001) och vill gärna fortsätta med sin musikverksamhet under tiden han är här.

Välkommen att dela en upplevelse utöver det vanliga!

I entrén ingår mat.

Biljett utan mat kostar 90 kr.